Laholms kommun har flera pågående detaljplaneuppdrag. Detaljplaneläggning innebär att markens lämpligthet prövas för en viss markanvändning, till exempel industri, bostäder, handel. Under samråd och granskning kan du ta del av detaljplaneförslagen och lämna in synpunkter.
Här hittar du också information om hur du ansöker om att upprätta, ändra eller upphäva en detaljplan samt hur processen att ta fram en detaljplan går till.
Under tiden en detaljplan är ute på samråd eller granskning har du möjlighet att lämna in synpunkter och komma med förslag på hur detaljplanen kan utformas.
Granskningsutlåtande för detaljplanen Skummeslöv 4:5 m.fl. finns nu tillgängligt tillsammans med förslag till antagandehandlingar.
Detaljplan för Skummeslöv 4:5 m.fl. (Vattenpark), Skummeslövsstrand
Detaljplanen för Mellby 15:1 är ute på granskning och möjlighet finns att lämna synpunkter till och med den 10 januari 2025.
Detaljplan för del av Mellby 15:1, Mellbystrand
Detaljplanen för Vessinge 2:2 m.fl. har antagits av kommunfullmäktige.
Detaljplan för Vessinge 2:2 m.fl. (Stationsområdet), Veinge
För att ta fram, ändra eller upphäva en detaljplan behöver du ansöka om planbesked.
Du som vill att en detaljplan ska upprättas, ändras eller upphävas kan ansöka om det. Det gör du genom att lämna in en ansökan. När kommunen har fått in en komplett ansökan behöver kommunen lämna besked inom fyra månader. Om kommunen säger nej till att upprätta eller upphäva en detaljplan ska kommunen ange skälen till ett negativt beslut.
Vid ett positivt beslut ska kommunen ange:
En kostnad tas ut för handläggningen av ansökan. Avgiften tas ut oavsett om beslutet är positivt eller negativt och utgår från kommunens plan- och bygglovstaxa.
2.6 Plan- och bygglovstaxa Pdf, 79.4 kB, öppnas i nytt fönster.
2.6 Bilaga Plan- och bygglovstaxa Pdf, 385.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Samtliga taxor och avgifter Öppnas i nytt fönster.
Ansökan om planbesked - ansökningsblankett Word, 114.5 kB, öppnas i nytt fönster.
En detaljplan arbetas fram genom en särskild process. Den processen är styrd av plan- och bygglagen och beror på vilket planförfarande som används.
Det finns tre planförfaranden:
Det vanligaste förfarandet är standardförfarande. Nedan beskrivs processen för standardförfarande och utökat förfarande.
Startskottet att ta fram en ny detaljplan ligger i ett politiskt beslut som kommunstyrelsen fattar, där de ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan. Beslutet anger vad som ska planläggas och vad syftet med detaljplanen är. Beslutet kan utgå ifrån antingen kommunens egna ambitioner att utveckla samhället eller från en exploatörs intresse av att utveckla ett område.
För att pröva markens lämplighet för den markanvändning som uppdraget anger krävs utredningar av platsens förutsättningar. Planhandlingarna skrivs fram i takt med att information om planområdet samlas in. Platsens förutsättningar tillsammans med syftet med detaljplanen ligger ligger till grund för hur detaljplanen utformas och vilka bestämmelser som sätts.
När ett första förslag till detaljplan har arbetats fram ges möjligheten att titta på och lämna in synpunkter på förslaget under processteget samråd som pågår under cirka 4-5 veckor. Det går också bra att lämna in förslag på vad du tycker är viktigt att bevara eller vad du tycker bör utvecklas vidare. Under samrådstiden anordnar kommunen ett samrådsmöte där allmänheten bjuds in för att kunna få information, ställa frågor och komma med synpunkter eller lyfta fram det som är viktigt att bevara eller utveckla inom planområdet. Det är samhällsbyggnadsnämnden som beslutar att detaljplanen ska gå ut på samråd.
När samrådstiden är slut bearbetas samtliga synpunkter som har lämnats in under samrådstiden. Alla synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse och där bemöts synpunkterna med vilka ändringar av detaljplanen som synpunkten eller förslaget har lett fram till.
När detaljplanen har reviderats beslutar samhällsbyggnadsnämnden om att detaljplanen ska gå ut på granskning som vanligtvis pågår under cirka 4-5 veckor. Det är samhällsbyggnadsnämnden som beslutar att detaljplanen ska gå ut på samråd. Under tiden kan synpunkter och förslag återigen lämnas in till kommunen.
När granksningstiden är slut sammanställs alla synpunkter i ett granskningsutlåtande. Där bemöts synpunkterna med vilka ändringar av detaljplanen som synpunkten har lett fram till.
När detaljplanen har reviderats kan kommunfullmäktige anta detaljplanen. Beslutet om att anta detaljplanen kan överklagas under tre veckor. Om beslutet överklagas kommer detaljplanen att prövas i domstol. Mark- och miljödomstolen är första insats och mark- och miljööverdomstolen är andra instans.
Detaljplanen får laga kraft och blir gällande när antingen:
När en detaljplan vunnit laga kraft blir den juridiskt bindande och marken eller vattenområdet får enbart användas till det som är reglerat i detaljplanen.
Nu kan bygglov sökas och kommunen kan bygga ut allmän platsmark så som vägnätet, grönstruktur och annat. Det är kommunen som sköter om den allmänna platsmarken.