
Kommunens hållbarhetsarbete sker genom flera olika arbetsområden och inom dimensionerna social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.
Alla tre dimensioner har som paraply Agenda 2030 och innehåller olika delar för att vi ska kunna leva hållbara liv. Under de olika områdena kan du läsa om vad som ryms i kommunens arbete.
År 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 med mål att uppnå ett mer hållbart samhälle inom ekologiska, ekonomiska och sociala områden.
Agenda 2030 består av 17 globala mål med 169 delmål som innebär en strävan om att uppnå en hållbar utveckling över hela världen. För att det ska bli möjligt behöver arbetet ske globalt, nationellt, regionalt och lokalt. På det lokala planet har kommunen en viktig roll i genomförandet av Agenda 2030.
Globala mål Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Laholms kommun tog under 2021 och 2022 fram en nulägesanalys för att ta reda på hur långt hållbarhetsarbetet inom Agenda 2030 har kommit. Analysen ligger till grund för beslut till vad kommunens verksamheter ska jobba med och prioritera.
Laholms kommun har inte tidigare bedrivit ett samlat, fokuserat arbete kring segregationen i kommunen. Därför har kommunen sökt och beviljats medel från Delegationen mot segregation (Delmos) för att genomföra en kartläggning över segregationen i kommunen. Kartläggning ska bidra till att kommunen kan bedriva ett
förvaltningsövergripande, ändamålsenligt och kunskapsbaserat arbetssätt för att minska och motverka segregationen i kommunen. Arbetet i kartläggningen är fokuserat på boendesegregation.
Rapporten bedömer att kommunen har goda förutsättningar för det fortsatta arbetet och föreslår följande rekommendationer för arbetet framåt:
Laholms kommun har skapat en miljöpolicy som visar kommunens politiska ambitioner för att främja ekologisk hållbarhet. Policyn är ett styrdokument som vägleder kommunens arbete.
Miljöpolicyn gäller för kommunens nämnder och kommunägda bolag och fokuserar på minskad klimatpåverkan, minskad användning av kemikalier, hållbar hantering av natur- och vattenresurser samt hållbar resursanvändning. Arbetet omfattar både kommunens interna verksamheter och kommunen som helhet.
Laholms kommuns miljöpolicy pdf, 182.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Klimatanpassning handlar om att förbereda sig för förändringar i klimatet genom att skydda sig mot negativa effekter som kan uppstå, som exempelvis översvämningar, högt vattenstånd och extrem värme. Det handlar också om att dra nytta av fördelarna som kan uppstå.
Laholms kommun har haft en klimatanpassningsplan sedan 2015, som fokuserar på kusten och landsbygdsområden nära stranden (LIS-områden).
Syftet med planen är att förstå hur kommunen kommer att påverkas av klimatförändringarna och den ger en översikt av förväntade effekter fram till år 2100. Planen granskades av sakkunniga på kommunen senast år 2022.
För att Laholms kommun ska fortsätta planera med hänsyn till klimataspekter, beslutades i kommunfullmäktige den 25 april 2023 att en ny klimatanpassningsplan ska tas fram.
Laholms kommuns klimatanpassningsplan pdf, 4.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutade den 7 januari 2026 att skicka förslag till Klimatanpassningsplan 2026–2030 på remiss. Remissen ger förvaltningar, nämnder, kommunens bolag, externa aktörer och allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på innehållet.
Syftet med klimatanpassningsplanen är att stödja kommunens vision om en hållbar utveckling genom arbete med klimatanpassning, genom att öka kommunens beredskap och förmåga att hantera klimatförändringar och minska den negativa påverkan på samhällets infrastruktur, människor och miljö till följd av klimatförändringar.
Målet med klimatanpassningsplanen är att minimera hot och risker mot samhällets infrastruktur, människor och miljö till följd av klimatförändringar.
Remissperioden pågår till och med den 23 mars 2026.
Den nya klimatanpassningsplanen förväntas antas i kommunfullmäktige under våren 2026.
Synpunkter lämnas senast den 23 mars 2026 till:
eller
Kommunstyrelsen
”Klimatanpassningsplan 2026–2030” Laholms kommun
312 80 Laholm
Efter remissperioden kommer inkomna synpunkter att sammanställas och ligga till grund för den slutliga versionen av klimatplanen. När klimatplanen har reviderats kan den antas av kommunfullmäktige.
Klimatanpassningsplan Remissversion pdf, 386.4 kB.
Bilaga 1. Om klimatförändringar och klimatscenarier pdf, 574.1 kB.
Bilaga 2. Prioriterade klimateffekter och Framtida klimat i Laholms kommun pdf, 1.7 MB.
Bilaga 3. Klimat- risk- och sårbarhetsanalys pdf, 531.7 kB.
För att Laholms kommun ska fortsätta planera med hänsyn till klimataspekter, beslutades i kommunfullmäktige den 25 april 2023 att en ny klimatplan ska tas fram.
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutade den 7 januari 2026 att skicka förslag till Klimatplan 2026–2030 på remiss. Remissen ger förvaltningar, nämnder, kommunens bolag, externa aktörer och allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på innehållet.
Syftet med klimatplanen är att stödja kommunens vision om en hållbar utveckling genom minskad miljöpåverkan, genom att minska kommunens utsläpp av växthusgaser.
Målet med klimatplanen är att Laholms kommuns utsläpp av växthusgaser ska minska och senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Remissperioden pågår till och med den 23 mars 2026.
Synpunkter lämnas senast den 23 mars 2026 till:
eller
Kommunstyrelsen
”Klimatplan 2026–2030” Laholms kommun
312 80 Laholm
Efter remissperioden kommer inkomna synpunkter att sammanställas och ligga till grund för den slutliga versionen av klimatplanen. När klimatplanen har reviderats kan den antas av kommunfullmäktige.
Klimatplan Remissversion pdf, 532 kB.
Bilaga 1. Om klimatförändringar och klimatscenarier pdf, 555.3 kB.
Som fastighetsägare är det viktigt att du enligt plan- och bygglagen tar ansvar för att skydda din fastighet mot klimatpåverkan. Innan du köper en fastighet är det klokt att undersöka eventuella risker i området. Det är också bra att granska dina försäkringar för att säkerställa att de täcker skador som kan uppstå till följd av extremt väder.
För att skydda dig mot översvämningar kan det vara användbart att exempelvis installera en vattenpump i källaren och se till att vattnet inte rinner mot din fastighet utan från den. Det är dock viktigt att komma ihåg att åtgärder för att skydda din egendom inte får skada någon annans fastighet.
Länsstyrelsen i Skånes publikation "Har du råd att ligga lågt?" kan ge mer vägledning kring förebyggande åtgärder.
Har du råd att ligga lågt? Länk till annan webbplats.
En kvadratmeter tak ger cirka en liter vatten per millimeter regn. Med ditt tak och en regntunna kan du skörda regnet för bevattning.
Tomtmark där vatten tillåts tränga ner i marken, till exempel på gräsmattor, odlingslotter och grus, gör att regnet kan infiltrera till grundvattnet. Det är väldigt viktigt att främja denna naturliga process, särskilt inom tätorter. Använd genomsläppliga material, i stället för att hårdgöra din tomt, så klarar den mer nederbörd, vilket förebygger översvämning. Hårdgjorda ytor höjer dessutom temperaturen omkring byggnaden som i förlängningen ger en högre inomhustemperatur.
Ett vuxet träd dricker cirka 500 liter vatten en varm sommardag och bladytan avdunstar mycket vatten. Det har en svalkande effekt som är perfekt vid värmeböljor. Häckar och träd på din tomt bidrar till lokal klimatreglering, bättre dränering, svalkande skugga och skydd mot hårda vindar. Så värna träden!
På Naturvårdsverkets hemsida kan du läsa mer om hur du kan förebygga klimatförändringar. Du kan också läsa om hur klimatomställningen ser ut inom olika områden, så som skogs- eller jordbruk, industri eller transporter.
Hur kan jag minska min klimatpåverkan? Länk till annan webbplats.
Klimatomställning inom olika områden Länk till annan webbplats.
Laholms kommun använder Miljöbarometerns Gröna nyckeltal för att rapportera miljödata och indikatorer om miljöutvecklingen. Syftet är att göra miljöinformation lättillgänglig, öka transparensen och engagemanget i miljöarbetet samt visa hur kommunen presterar i förhållande till sina miljömål. De gröna nyckeltalen är utvecklade i samarbete med Sveriges Ekokommuner, där Laholms kommun är en medlem.
Gröna nyckeltal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Den nationella emissionsdatabasen samlar in data om Sveriges utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar på läns- och kommunnivå. Denna information baseras på den officiella utsläppsstatistiken i Sverige. Statistiken visar att den största delen av utsläppen i Laholms kommun kommer från jordbruk och transporter. Inom dessa sektorer är det särskilt djurs matsmältning och personbilar som står för de största utsläppen av växthusgaser.
Utsläppen av växthusgaser påverkas direkt av mängden energi som samhället använder och vilka energikällor som används. Därför är det viktigt med medvetenhet och engagemang från både företag och medborgare för att minska utsläppen. Kommunen har en viktig roll i att samordna detta arbete samtidigt som den strävar efter att minska sina egna utsläpp från kommunala verksamheter.
Nationell emissionsdatabas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Natur- och Miljöboken lär barn och familjer om vårt klimat samt en hållbar livsstil. Kommunens mellanstadieelever får Natur- och miljöboken som ett stöd för det ekologiska hållbarhetsarbetet i skolan. Det finns även material som familjen och lärare kan använda och på www.miljobockerna.se finns allt material helt kostnadsfritt.
Böckerna är en tredelad läromedels-serie som eleverna erhåller i årskurs 4, 5 och 6. Varje steg är anpassat för kursplanen och kunskapsnivån för respektive årskurs och utgör tillsammans en heltäckande klimatsmart utbildning för eleverna.
Natur- och miljöboken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Laholms kommun delar varje år ut ett miljöpris som stöd, uppmuntran eller belöning för en extra god insats inom natur- och miljövård i kommunen. Priset instiftades 1989 och har sedan dess delats ut årligen med undantag för några år. Miljöpriset delas ut till en fysisk eller juridisk person som är verksam i kommunen.
Vet du någon som gör en insats för miljön? Kanske har någon gjort om sin trädgård till ett paradis för pollinerare? Eller vet du en organisation som satsar extra på utbildning för minskad klimatpåverkan? Visa din uppskattning och nominera din kandidat. Miljöpriset överlämnas vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året varje år så skicka in ditt förslag senast den 1 oktober.
Kommunstyrelsen i Laholms kommun, 312 80 Laholm
2024 Laholms Golfklubb
2023 Lars och Evy Schale
2022 Ingen utdelning
2021 Möllans Föräldrakooperativ i Ysby för sitt ambitiösa arbete med miljöfrågor.
2020 Göstorps trivselförening för sitt arbete med att utrota den invasiva arten Skunkkalla.
2019 Palle och Stina Nielsen, Knäred för sitt miljöengagemang samt Öringe Montesoriförskola som blivit grönflagg certifierade.
2018 Vallberga Lantmän
2017 Nyckelpigans förskola i Mellbystrand.
2016 Jonas Ottosson, solceller på industritak i Nyby industriområde
2015 DIAB
2014 Artur Potocki, Wekudata, för sin solcellsanvändning och elbilspark
2013 Ingen utdelning
2012 Andreas Johansson, Seml AB, för sina energieffektiva byggelement av cellplast och Ängskulla förskola i Veinge, för sin grönflagg certifiering
2011 Gösta Paulsson, Edenberga gård, Värestorpsgården och Nya Skottorp, för sina satsningar på biogas och vindkraftverk
2010 Friluftsfrämjandets Mulleverksamhet i Knäred och Laholm, för sitt långvariga pedagogiska natur- och miljöarbete för barn
2009 Ingen utdelning
2008 Matilda och Linus Nilsson, för sitt miljöanpassade lågenergihus i Våxtorp
2007 Ulf Hammarsten, Allarp 165, 31296 Laholm.
2006 De elva röjningsgrupperna på Skummeslövs Tångsamfällighet.
2005 Jens Hallberg Naturfrisör, Mellbystrand samt Laholms Golfklubb
2004 Göran Svensson Skummeslövs ekocamping
2003 Driftspersonalen vid Va-verket
2002 Inger och Kurt Persson, Körsveka och Projektet Härliga Hjörnered
2001 Sven-Erik Jönsson och Maxi Mellbystrand
2000 Skottorpsskolan och LBC-Ängstorp
1999 Tommy Davidsson
1998 Arne Hammar
1997 Ingen utdelning
1996 Lars Strand
1995 Bo Brink och Jan-Eric Persson
1994 Arne Ericsson och Bertil Dahlqvist
1993 Förbundet för Organisk-Biologisk odling
1992 Yngve Johansson och Vollmer Lind
1991 Ingen kandidat
1990 Hushållningssällskapet, P-O Davidsson och Göte Ivansson
1989 Sven Fröberg, Mellbystrandskolan, Höks 4H-Krets
Strandstädarkartan Kattegatt är ett interaktivt verktyg som låter deltagare bidra till städinitiativ och uppmärksamma behov av städning längs kusten. Verktyget utvecklades av Västkuststiftelsen inom projektet Ren kust. Detta projekt är ett samarbete mellan sju kustkommuner, från Kungsbacka i norr till Ängelholm i söder, där Laholms kommun är en deltagare.
Strandstädarkartan Kattegatt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Laholms kommun lånar ut material och städutrustning till grupper med minst 10 deltagare. Kommunen kan dessutom hämta det skräp som ni samlar ihop på stranden.
För att boka utrustning till era deltagare och bestäm tid för hämtning av den på centrallagret, behöver du kontakta Allan Roos. Det gör du genom att skicka ett mejl.
Allan Roos
Laholms kommuns centrallager, Repslagaregatan 20, Laholm.
allan.roos@laholm.se
År 2007 utarbetade Laholms kommun en energistrategi som omfattar hela kommunen. Målet med strategin är att genomföra en noggrann översyn av kommunens energianvändning och främja en dialog om hur man kan stärka och hålla näringslivet hållbart, där energi blir en konkurrensfördel.
Ett av huvudmålen är att göra kommunen fri från fossilbränslen. Dessutom prioriteras och främjas all produktion av förnybar energi som en viktig näringsgren inom kommunen.
Laholms kommuns energistrategi pdf, 508.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Ekonomisk hållbarhet innebär att sträva efter en balanserad och långsiktig ekonomisk utveckling. Det handlar om att använda ekonomiska resurser på ett sätt som främjar långsiktig tillväxt och välfärd samtidigt som negativa effekter på miljön och samhället minimeras. Det innebär att fatta beslut som främjar långsiktig ekonomisk stabilitet istället för kortsiktiga vinster, samt att minska negativ miljöpåverkan genom att minska utsläpp och bevara biologisk mångfald.
Laholms kommun arbetar med ekonomisk hållbarhet genom att öka cirkulära materialflöden och minska linjära flöden i samhället. De samarbetar också med andra kommuner, näringsliv och samhällsaktörer för att gemensamt främja ekonomisk hållbarhet. Dessutom använder de hållbar upphandling för att stödja producenter och leverantörer som följer hållbarhetsprinciper.
Publicerad: | Senast uppdaterad: