Framgångsrikt Skolverksprojekt för flerspråkiga barn och elever summeras

​Utvalda rektorer, lärare, studiehandledare och språk- och kunskapsutvecklare var också inbjudna för att ta del av erfarenheter och lärdomar som man fått under projektets gång. Flera från respektive verksamhetsområde deltog också i olika panelsamtal ledda av Richard Mortenlind, förvaltningschef för utbildningsförvaltningen.

Sommaren 2021 beviljades Laholms kommun 12 miljoner kronor för att arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för flerspråkiga barn och elever.

Förvaltningen såg då att arbetet med flerspråkighet behövde stärkas och samordnas för att nå en högre måluppfyllelse hos barn och elever med annat modersmål än svenska.

- Drivkraften för det här projektet har handlat om att rusta barn och unga för framtiden. Det startade med en inbjudan från Skolverket i december 2020 om att delta i ett projekt för flerspråkiga barn och elevers utbildning. Då anade jag inte vad vi skulle ge oss in i, men jag tyckte att det var oerhört angeläget att utveckla arbetet med våra flerspråkiga barn och elever, säger Richard Mortenlind förvaltningschef utbildningsförvaltningen.

Under de gångna tre åren har förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildningen ingått i projektet där målet varit att fler barn och elever ska nå målen i förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för eleverna i grund- och gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning.

Förskola

I förskolan har man haft ett intensivt inre arbete för att skapa gemensamt förhållningssätt och dela kunskap med varandra. Alla medarbetare har fått gå samma utbildning inom SKUA, språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. På så sätt har man fått en likvärdighet och ett gemensamt språk. Insynen på förskolor emellan har också ökat.

Roxanna Kurko är en av medarbetarna inom förskola. Hon talar själv rumänska och berättar om kluvenheten som hon kände tidigare i arbetet med flerspråkiga barn. Var det rätt att låta barn med annat modersmål sitta bredvid varandra och prata på sitt hemspråk eller skulle man försöka sära på dem så att de tvingades prata svenska mer?

- Efter kursen har jag en annan förståelse och vet hur viktigt det är att barn får fortsätta använda sitt modersmål, säger hon. Barnen blommar ut när de får prata med andra barn på sitt modersmål, säger Roxanna Kurko.

Skola

Inom grundskolan har fokus dels varit på ämnet svenska som andra språk (SVA), dels på fritidsverksamheten. Här har man arbetat med interna nätverk, en gemensam utbildning samt att samla kompetens att bygga vidare på internt.

För ett par år sedan var måluppfyllelsen i ämnet svenska SVA extremt låg. Det var inget eget ämne på schemat utan gjordes inom ramen för den ordinarie klassrumsundervisningen.

Sedan dess har ämnet gjorts om och SVA ligger nu parallellt i schemat med övriga elevers undervisning i svenska. Alla flerspråkiga elever som har ämnet SVA bildar nu en egen klass årskursvis i detta ämne, något som de berörda eleverna först var tveksamma till, men som många nu uppskattar.

- Jag kan få hjälp på ett annat sätt och förstår bättre, berättar Mohamed Shahen Asaad, elev på Lagaholmsskolan.

I arbetet med flerspråkiga elever i grundskolan ingår också att kartlägga respektive elev individuellt och sedan följa upp för att kunna se om behovet av stöd i undervisningen förändras över tid. Genom kartläggningen får man också syn på vad personalen behöver för att kunna stötta eleverna på bästa sätt.

Fritidshemsverksamheten har genom projektet bland annat utvecklat sitt synsätt kring eleven och hur skola och fritidshem hänger ihop.

- Vi ser elevens hela dag och har skapat ett forum för att få samsyn i arbetslaget, det är enormt viktigt, säger Camilla Nilsson, rektor på Glänningeskolan.

Gymnasiet och vuxenutbildningen

Bianca flyttade till Sverige 2019 från Rumänien och kommer ursprungligen från Italien. Trots att Bianca redan kunde fem andra språk var vägen för att lära sig svenska svår berättar hon. Emma Petersen som genom projektet anställdes som socialpedagog på Osbecksgymnasiet har varit ett stort stöd för Bianka i hennes studier och möjligheten att lära sig svenska.

Just satsningen på en socialpedagog inom ramen för projektet genom Skolverket var något nytt som ingen kommun testat tidigare och det var inte självklart att satsningen skulle beviljas.

- Jag erkänner att jag var osäker på den här rollen, men är jätteglad att vi tog det beslutet på Skolverket atT bevilja det säger Anki Näckstam, undervisningsråd på Skolverket. Det har blivit prejudicerande och är numera något som andra kommuner också satsar på, så där gick Laholms kommun i bräschen. Jag gör en pudel, vad bra det blev, säger hon!

Efter två år på skolan börjar Emmas arbete nu att sitta i väggarna och hon är välkänd för eleverna i korridorerna. Hon fungerar som spindeln i nätet och är bryggan mellan eleven och lärarna. Tillsammans med lärarna lägger Emma samman den information hon själv har om eleven. Att vårda förtroenden är viktigt i rollen samtidigt som hon ibland behöver agera genom att kontakta elevens vårdnadshavare eller liknande

- Jag försöker vara så öppen som möjligt mot eleven med vad jag kommer att göra. Allt jag gör grundar sig på relationer och då är kommunikationen viktig, berättar Emma. Det är en förutsättning för att jag ska kunna fånga upp och stötta, säger hon.

- Och för mig som lärare är det jätteviktigt att du finns, säger Christel Felth, lärare på IM på Osbecksgymnasiet. Det är en viktig kompetens som tillförs till arbetslaget och absolut ingen rastvakt, säger hon.

Vuxenutbildningen

Övergången för de elever som går direkt från gymnasiet till vidare studier på vuxenutbildningen har tidigare varit en svag länk.

Genim projektet har man nu samlat alla berörda medarbetare i båda skolformerna i ett gemensamt nätverk där man fördelar vem som gör vad för att fånga upp varje elev och förbereda eleven på det som skiljer sig åt mellan gymnasiet och vuxenutbildningen.

- När man kommer till vuxenutbildningen så behöver man till exempel själv ordna med sin lunch och man har ingen mentor längre, säger Caroline Jacobsson, biträdande rektor på vuxenutbildningen.

Arbetet med övergången har systematiserats och man har tagit fram ett årshjul som stöd för att kunna fånga upp rätt saker vid rätt tillfälle.

- Numera pratar vi med eleverna redan i slutet av deras gymnasietid istället för att försöka få tag på dem senare, säger Inger Reinfeldt, lärare på vuxenutbildningen.

På vuxenutbildningen nivåtestar man numera även alla elever i grundämnena inför kursstart. Då kan man tydligt se vilket stöd eleven behöver för att lyckas med sina studier.

Projektet summeras men arbetet fortsätter

Skolverkets representanter undervisningsråden Anki Näckstam och Lovisa Lind har följt projektet och varit med som ett stöd under resans gång – och de är imponerade över det arbete som gjorts i Laholms kommun.

- Jag vill börja med att tacka för ett oroligt fint upplägg för den här dagen. Så proffsigt och väl förberett, det ser vi inte överallt, säger Anki Näckstam. Och den skriftliga slutredovisningen är det bästa som vi läst, säger hon.

Det treåriga projektet övergår nu i ordinarie verksamhet.

- Vi avslutar projektet, men utvecklingsresan fortsätter. Alla barn har rätt till bra lärarstöd för att uppnå så god måluppfyllelse som möjligt och nu har vi lagt grunden till ett gemensamt synsätt och förhållningssätt, säger Richard Mortenlind.