Hälsolivet

Kommunens träffpunkter

Till träffpunkterna kan du komma och gå som du vill. Du kan delta i aktiviteter, ta en fika till självkostnadspris samt få en stunds sällskap och träffas kring gemensamma intressen.

Det finns ett antal träffpunkter runt om i Laholms kommun med lite olika organisation och inriktning.

Läs mer om kommunens träffpunkter

Studieförbund, ideella organisationer och föreningar

I Laholms kommun finns flera aktiva studieförbund och deras primära mål är att folkbilda allmänheten. Studieförbunden erbjuder olika kurser och studiecirklar. Om du är intresserad av att medverka i en studiecirkel eller kanske starta upp en egen, kan du alltid kontakta någon av studieförbunden för att se vad de kan hjälpa med.

Här har vi också listat lokala ideella föreningar och organisationer som arbetar med att skapa mötesplatser av olika slag.

Studieförbundet Vuxenskolan

Har lokaler i Laholm och erbjuder allt från utbildning inom föreningsliv till släktforskning och mycket mer.

Studieförbundet Vuxenskolan i Halland Länk till annan webbplats.

ABF

Har lokaler på Östertullsgatan i centrala Laholm. Riktar in sig mycket på att hjälpa föreningar.

ABF i Halland Länk till annan webbplats.

PRO

Pensionärernas riksorganisation finns både i Laholm och i Knäred.

PRO i Laholm och Knäred Länk till annan webbplats.

SPF seniorerna

En av Sveriges största seniororganisationer.

SPF i Laholm Länk till annan webbplats.

SPF Sydhalland Länk till annan webbplats.

SPF Ränneslöv-Ysby Länk till annan webbplats.

SPF Veinge-Tjärby Länk till annan webbplats.

SKPF pensionärerna

SKPF pensionärerna har en avdelning i Laholm.

SKPF Laholm. avd 259 Länk till annan webbplats.

Röda Korset

Röda Korset är starka i Laholm och erbjuder allt från sin secondhandbutik ”Kupan” till språkcafé, besöksverksamhet, ansvar för Fritidsbanken (där du kan låna gratis sportutrustning) och "bingeträffar".

Röda Korset i Laholm Länk till annan webbplats.

Svenska kyrkan

Svenska kyrkan i Laholms och Höks pastorat erbjuder bland annat kaffestunder, promenadgrupper, konserter och soppluncher. Läs mer om aktiviteterna på pastoratens respektive webbplats.

Svenska kyrkan i Höks pastorat Länk till annan webbplats.

Svenska kyrkan i Laholm Länk till annan webbplats.

Hembygdsföreningar och byalag

I Laholms kommun finns det många aktiva hembygdsföreningar och byalag. Du hittar samtliga i kommunens föreningsregister – sök på "hembygd" eller "byalag". Du kan också läsa om de lokala hembygdsföreningarna på Sveriges hembygdsförbunds webbplats.

Laholms kommuns föreningsregister Länk till annan webbplats.

Sveriges hembygdsförbund Länk till annan webbplats.

Visste du att sociala kontakter kan påverka din fysiska hälsa?

Forskning visar att människor som lever ensamma har större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Att ha goda relationer och ett socialt nätverk kan alltså bidra till att du får bättre hälsa och ökat välbefinnande.

I vardagen träffar vi ofta andra människor, men det är inte alltid lätt att skapa nya kontakter. Ibland vet man inte var man kan hitta aktiviteter eller vem som får vara med. I Laholms kommun finns många föreningar och verksamheter som välkomnar nya deltagare. Om du vill hitta ett nytt sammanhang kan du kontakta de ansvariga för en aktivitet som intresserar dig och få mer information.

Vad är socialt välbefinnande?

Socialt välbefinnande handlar om hur du mår i dina relationer och i din sociala miljö. Det handlar om att känna tillhörighet, ha meningsfulla relationer och få stöd från andra när du behöver det. Det viktiga är hur du själv upplever din situation – inte vad andra tycker. Socialt välbefinnande finns när du känner dig nöjd med de sociala kontakter du har i din vardag.

I Laholm saknar en av fem personer den sociala kontakt de önskar. För att ändra på detta sprider vi information om möjligheter att träffa nya människor och delta i olika aktiviteter.

Vill du läsa mer om ensamhet i Laholm?

För att få kunskap om ofrivillig ensamhet bland äldre kommuninvånare (65 år och uppåt) gjordes en kartläggning hösten 2024.

Läs rapporten om ofrivillig ensamhet från hösten 2024 Länk till annan webbplats.

Viktiga delar av socialt välbefinnande

• Relationer och vänskap – Att ha nära och positiva relationer med familj, vänner och kollegor.
• Socialt stöd – Att känna att du har någon att vända dig till när du behöver det.
• Tillhörighet och gemenskap – Att känna sig accepterad och inkluderad.
• Kommunikationsförmåga – Att kunna uttrycka sig och förstå andra.
• Balans mellan ensamhet och socialt liv – Att kunna njuta av sociala sammanhang, men också ha egen tid.

Att ha goda sociala relationer minskar stress, förbättrar livskvaliteten och kan till och med förlänga livet. Samtidigt har vi alla olika behov av socialt umgänge – vissa trivs med många sociala kontakter, medan andra föredrar färre men djupare relationer. Det viktiga är att hitta en balans som känns bra för just dig.

Tre tips för att öka din sociala situation och i förlängningen även ditt sociala välbefinnande

1. Våga prova på nya aktiviteter – alla verksamheter som har aktiviteter för allmänheten vill ha fler deltagare, du är mer än välkommen att höra av dig för att komma och hälsa på.
2. Du behöver inte vara med på allt som sker under en aktivitet, och du behöver inte vara med under hela tiden. Ta det efter dina egna förutsättningar.
3. Röda Korset i Laholm Länk till annan webbplats. har en besöksverksamhet, de kan alltså följa med dig när du ska prova en aktivitet om det känns obekvämt att gå dit själv de första gångerna.

Källor: Folkhälsomyndigheten, dinpsykiskahalsa.se

Psykiskt välbefinnande – vad innebär det?

Psykiskt välbefinnande handlar om hur du mår inombords och din förmåga att hantera livets utmaningar. Det innebär att känna dig tillfreds med din vardag, uppleva glädje och ha en känsla av mening.

Ett gott psykiskt välbefinnande bygger på en balans mellan positiva och negativa känslor, stödjande relationer och möjligheter till personlig utveckling. Vad som bidrar till välbefinnande kan dock variera från person till person.

Faktorer som påverkar psykiskt välbefinnande

Psykiskt välbefinnande påverkar, och påverkas av, många olika faktorer. Om du mår psykiskt dåligt kan det vara svårare att ta initiativ till att göra saker som du vet är bra för dig. Det är därför viktigt att våga be om hjälp. För den som saknar stöd i sin närhet finns exempelvis Röda Korsets besöksverksamhet att vända sig till.

Fysisk aktivitet är en effektiv metod för att stärka det psykiska välbefinnandet. Vid fysisk aktivitet frigörs endorfiner, som fungerar som kroppens naturliga smärtlindrare och bidrar till en ökad känsla av glädje och välbefinnande. Dessutom kan sociala kontakter stimulera frisättningen av oxytocin, vilket är känt för att stärka sociala band och främja en känsla av trygghet och välmående.

Psykisk hälsa – mer än frånvaro av sjukdom

Psykisk hälsa handlar inte enbart om att vara fri från psykisk sjukdom. En person kan leva med en psykisk diagnos och samtidigt uppleva ett gott psykiskt välbefinnande.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kännetecknas god psykisk hälsa av att individen:

• Känner sig välmående
• Klarar av att hantera livets utmaningar
• Kan arbeta produktivt och bidra till samhället

Vad stärker den psykiska hälsan?

Folkhälsomyndigheten lyfter fram flera faktorer som har en skyddande effekt mot psykisk ohälsa och främjar välbefinnande:

• Starka sociala relationer – Att ha stöd från familj, vänner eller andra närstående.
• Delaktighet i samhället – Att känna sig inkluderad och ha en meningsfull roll.
• Hälsosamma levnadsvanor – Regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost och tillräcklig återhämtning.
• Meningsfull sysselsättning – Arbete, studier eller fritidsaktiviteter som ger stimulans och glädje.
• En trygg boendemiljö – En bostad där individen känner sig säker och trivs.

Riskfaktorer för psykisk ohälsa

Det finns också faktorer som kan öka risken för psykisk ohälsa, till exempel:

• Ekonomiska svårigheter – Ekonomisk stress kan leda till oro och psykisk påfrestning.
• Alkohol- och drogmissbruk – Riskbruk av alkohol och droger kan påverka den psykiska hälsan negativt.
• Problem i relationer och familjeliv – Konflikter, ensamhet och brist på stöd kan bidra till försämrat mående.

Genom att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer kan vi främja vår egen och andras psykiska hälsa.

Om du upplever riskfaktorer till ohälsa i ditt liv kan du få hjälp med vart du ska vända dig. Se länk nedan.

Läs mer om psykisk ohälsa

Länktips

dinpsykiskahalsa.se (Fohm) Länk till annan webbplats.

Hur vanligt är det att känna sig ensam? (Fohm) Länk till annan webbplats.

Tips för att må bättre (Fohm) Länk till annan webbplats.

Gemensamhet.se Länk till annan webbplats.

Stödlistan (nummer och kontaktvägar för dig som behöver någon att prata med) Länk till annan webbplats.

Källor: Folkhälsomyndigheten, dinpsykiskahalsa.se

Fysisk aktivitet och rörelseglädje

Att röra på sig är bra för hälsan. Fysisk aktivitet kan vara allt från promenader och trädgårdsarbete till olika typer av träning. Genom att röra på dig regelbundet kan du må bättre, få mer energi och både förbättra och bibehålla din kondition, rörlighet och styrka.

Varför är fysisk aktivitet viktigt?

När vi åldras blir muskler och leder stelare och vi förlorar muskelstyrka snabbare än tidigare. Genom att vara fysiskt aktiv kan du bibehålla och förbättra din livskvalitet.

Att röra på sig regelbundet har många hälsoeffekter. Det kan bidra till:

• Bättre sömn och minskad stress
• Stärkt hjärta och lungor
• Minskad risk för sjukdomar som diabetes och högt blodtryck
• Förbättrad balans och styrka, vilket minskar risken för fallolyckor
• Förebygga och mildra symptom för depression och ångest

Det är aldrig för sent att börja röra på sig. Även små förändringar kan göra stor skillnad för hälsan.

Hur mycket ska jag röra på mig?

En grundregel är att all rörelse räknas. Det finns rekommendationer, men om de känns långt bort från ditt nuläge så fundera på hur du kan bli ett steg mer aktiv i din vardag till att börja med. För att hålla sig frisk rekommenderas alla, oavsett ålder, att röra på sig både vardagar och helger. Det handlar om att minska sitt stillasittande, röra sig så att man blir andfådd, träna sin styrka och extra viktigt för seniorer: balansträning.

Folkhälsomyndigheten ger rekommendationer för fysisk aktivitet men tänk på att all rörelse räknas. Det viktigaste är att du hittar det som fungerar för dig.

Rekommendationer för seniorer:

• Minska stillasittande: Långa perioder av stillasittande bör brytas av med rörelse. Till exempel en kort promenad eller att sträcka på sig och resa sig upp om det är möjligt.
• Pulshöjande aktivitet: Minst 150 minuter per vecka på måttlig intensitet (till exempel en rask promenad eller dans).
• Styrketräning: Minst två gånger i veckan. Träna alla stora muskelgrupper, som ben, armar, mage och rygg. Till exempel sittgympa eller trädgårdsarbete.
• Balansträning: Tre dagar i veckan för att förbättra stabilitet och förebygga fallolyckor. Kanske kan det här kombineras med en pulshöjande aktivitet som en promenad där du även stannar till för att stå på ett ben med eller utan stöd?

Varje rörelse räknas! Det viktiga är att hitta en form av rörelse som du tycker är rolig och som fungerar för dig.

Vill du ha hjälp att komma igång?

Ibland kan det vara svårt att komma igång. Sök i kommunens föreningsregister (i sökrutan kan du t.ex. skriva boule eller tennis) för att se vilka föreningar som finns och vad de erbjuder. Du kan också hitta en del aktiviteter i evenemangskalendern på visitlaholm.se.

Laholms kommuns föreningsregister Länk till annan webbplats.

Visit Laholms evenemangskalender Länk till annan webbplats.

Folkhälsocentrum i Laholms Facebook-sida Länk till annan webbplats.

Länktips

Fysisk aktivitet stärker den psykiska hälsan (Fohm) Länk till annan webbplats.

Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande (Fohm) Länk till annan webbplats.

Fysisk aktivitet och träning som äldre (1177) Länk till annan webbplats.

Mat för ditt välbefinnande

Kosten en viktig del i det fysiska och psykiska välbefinnandet. Mat påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Med åren förändras kroppens behov, och genom att anpassa kosten kan du bibehålla energi, muskelstyrka och ett starkt immunförsvar.

Varför är maten viktig?

Att äta näringsriktigt kan:

• Bibehålla muskelstyrka och ork
• Stärka skelettet och minska risken för benskörhet
• Förebygga undernäring
• Skydda hjärta och hjärna genom nyttiga fetter och antioxidanter
• Förbättra matsmältningen med fibrer och tillräckligt vätskeintag
• Ge energi och välmående, vilket bidrar till ett aktivt liv

Vad är bra mat för äldre?

Protein behövs till att bevara muskelmassan, till att förebygga benskörhet, för immunförsvaret och för snabbare sårläkning och rehabilitering.

Bra proteinkällor är:

• Fisk och skaldjur
• Kyckling och magert kött
• Ägg
• Mejeriprodukter som yoghurt, keso och ost
• Baljväxter som linser, bönor och ärtor
• Nötter och frön

Nyttiga fetter är bra för hjärta och hjärna. Enkelomättade fetter så som olivolja, rapsolja, avokado och nötter minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Fleromättade fetter så som lax, makrill samt vegetabiliska oljor som rapsolja behövs till att bygga och reparera celler, reglera blodtrycket och immunförsvaret. Omega-3 som finns i fet fisk minskar också risken för blodproppar.

Bra fettkällor är:

• Olivolja och rapsolja
• Avokado, mandel, nötter
• Fet fisk, som lax, makrill, sill

Bra kolhydratkällor är sådana som innehåller mycket fullkorn och fibrer. Dessa har en skyddande effekt mot cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Bra kolhydratkällor är:

• Fullkornsvarianter av bröd, pasta och flingor
• Fiberrik mat som grönsaker, frukt och baljväxter som linser, bönor och ärtor

Viktiga vitaminer och mineraler främjar kroppens funktion och de flesta får vi i oss genom att äta en allsidig kost. Seniorer har ofta ett större behov av vissa näringsämnen:

• D-vitamin för skelett och immunförsvar (finns i fet fisk, berikade mejeriprodukter och via solljus)
• Kalcium för starka ben (mjölkprodukter, gröna bladgrönsaker, mandlar)
• B-vitaminer för energi och hjärnfunktion (fullkornsprodukter, kött, ägg och baljväxter)
• Fiber för en god matsmältning (fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter)

Vätska är viktigt för hela kroppen. Med åldern minskar ofta törstkänslan, vilket kan leda till uttorkning. Se till att dricka tillräckligt under dagen. Ha alltid en fylld vattenflaska nära till hands, drick hellre lite men ofta.

Vad kan jag äta mycket av?

När vi blir äldre är det extra viktigt att få i sig mat som ger mycket näring och energi utan att belasta kroppen. För att må bra och orka mer, ät gärna rikligt av:

• Grönsaker i alla färger – ger viktiga vitaminer, mineraler och fibrer.
• Frukt och bär – naturligt söta och fulla av antioxidanter som stärker hälsan.
• Baljväxter (linser, bönor, ärtor) – en skonsam och bra proteinkälla som också ger fibrer.
• Fullkornsprodukter – som fullkornsbröd, havregryn och fullkornspasta hjälper magen och håller blodsockret stabilt.
• Magra proteinkällor (fisk, kyckling, ägg) – viktiga för att behålla muskelstyrka och ork.
• Hälsosamma fetter – från olivolja, avokado och nötter, som är bra för hjärtat och hjärnan.

Vad borde jag äta mindre av?

Vissa livsmedel kan vara bra att minska på för att undvika onödiga hälsorisker, som högt blodtryck, diabetes och hjärtproblem:

• Socker och sötsaker – till exempel bakverk, godis och läsk kan ge blodsockersvängningar och bidra till viktuppgång.
• Färdigrätter och processad mat – innehåller ofta mycket salt och tillsatser som kan påverka hälsan negativt.
• Friterad mat och mat med mycket mättat fett – kan belasta hjärtat och blodkärlen.
• Ljust bröd och pasta – ger snabba blodsockersvängningar och mättar sämre än fullkorn.
• Stora mängder rött kött och charkprodukter – kan öka risken för vissa sjukdomar, välj gärna fisk eller fågel oftare.

Genom att välja bra mat och anpassa kosten efter kroppens behov kan du bevara hälsa, energi och livskvalitet. Bra mat är en investering i ditt välbefinnande!

Källor: 1177 och Folkhälsomyndigheten

Folkhälsoarbetet i Laholm och Sverige

Gemenskap och ett rikt socialt liv främjar den psykiska hälsan. Med anledning av det så har sidan Hälsolivet skapats, för att kunna guida laholmarna till hälsofrämjande gemenskap och aktiviteter.

"WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom." (WHO)

"Psykisk hälsa kan beskrivas som en tillgång eller resurs som gör det möjligt för oss människor att må bra och gör det möjligt för oss att uppnå vår fulla potential. Den psykiska hälsan påverkas av många saker. Den påverkas av ärftlig sårbarhet, vad vi gör, hur vi lever och vad vi är med om, men också av de rättigheter, möjligheter eller begränsningar som samhället och vår omgivning ger oss." (Folkhälsomyndigheten)

Psykisk ohälsa är en riskfaktor när det kommer till suicid (självmord). I Sverige dör cirka 1200 människor varje år av suicid. Enligt den nationella strategin ska Sverige vara "ett samhälle som främjar en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen, och där ingen ska behöva hamna i en situation där enda utvägen upplevs vara självmord". Denna vision delar Laholms kommun och arbetar dagligen med att försöka göra Laholm till ett hälsofrämjande samhälle att leva och vistas i.

"Alla i Laholms kommun har rätt till god och jämlik hälsa. Det gäller såväl den fysiska som den psykiska hälsan. Vi ska skapa förutsättningar för befolkningen att behålla eller förbättra sin hälsa. Vi ska skapa förutsättningar för en sund livsstil, en varierande och meningsfull fritid samt ett rikt kultur- och föreningsliv. Vi ska arbeta för att minska utanförskapet samt förbättra möjligheterna för alla att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Vi ska främja och stärka den enskildes möjligheter och förmåga att leva ett självständigt liv genom medskapande och valmöjlighet." (Utdrag från Laholms kommuns strategi)

Laholms kommuns strategiska prioriteringar

Laholms kommun arbetar aktivt med att främja folkhälsan, och som ett led i detta arbete har det antagits strategiska prioriteringar.

Läs mer om de strategiska prioriteringarna (pdf) Länk till annan webbplats.

I de strategiska prioriteringarna finns tio prioriterade områden. Genom sidan Hälsolivet skapar vi möjlighet att möta fem av dessa områden:

• Ofrivillig ensamhet
• Suicidprevention
• Stöd till rekrytering till föreningslivet
• Öka vardagsmotionen
• Kost- och måltidsmedvetenhet

Enligt en undersökning gjord bland kommunens seniorer (65+) framkom det ett behov och önskan om att ha alla aktiviteter som finns för vuxna och seniorer samlade på en och samma plattform för att få en översikt över vad som faktiskt finns att göra, vilket Hälsolivet är ett direkt svar på.

"Det handlar om livet"

Socialstyrelsen presenterade i januari 2025 en ny nationell strategi för arbetet att främja psykisk hälsa i Sverige, "Det handlar om livet", vilket också är inspirationen till Hälsolivets namn. Denna strategi syftar till att aktivt påvisa det nationella arbetet som ska ske i Sverige kring psykisk hälsa 2025–2034. Laholms kommun utgår från denna strategi och dess tillhörande handlingsplan i sitt arbete med att främja psykisk hälsa i kommunen.

"Det handlar om livet" (Fohm) Länk till annan webbplats.

Agenda 2030

År 2015 enades FN:s medlemsländer om 17 mål och gav dem samlingsnamnet Agenda 2030. Laholms kommun, precis som övriga Sverige, arbetar för att möta dessa mål. Genom Hälsolivet ser Laholms kommun hur vi möter 5 av de 17 mål som finns i Agenda 2030:

• Mål 3: Hälsa och välbefinnande
• Mål 10: Minskad ojämlikhet
• Mål 11: Hållbara städer och samhällen
• Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
• Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap (Sätt in de små figurerna på de här)

Nationell strategi för ofrivillig ensamhet

Tillsammans minskar vi ensamhet (Fohm) Länk till annan webbplats.